Something, somewhere
Någonting hände, men jag visste aldrig vad det var.
Någonstans hände någonting, men jag visste aldrig var det var.
Tills jag stod ensam i mörkret
Ingenting hade hänt, inte någonstans
Det som hade hänt, det var jag
übernörden lever ännu.
Den är ju alldeles för söt. Alldeles för fin. Alldeles.. Alldeles UNDERBAR!
Något för oss gamla nyckelpigor, eller hur, Linda?
Den tafsande kultureliten
Aftonbladets krönika. Det här är min verklighet, min vardag. Det här är vad jag ger mig in i. Det här är den konsekvens jag får ta för att få göra det jag gör. Och sen kallar ni mig cynisk och agitativ.
On the road on my way home
Sitter på bussen med Jennie, på väg hem till Skara igen efter en helg i Örebro. Först var jag i Kävesta o följde med till Hallsberg för Ks spelning. Personen som inte inser hur mycket den försökt sabotera var där. Den borde inte ha varit där. Den borde förstå att det inte är rätt. Personen borde förstå att den inte har rätt att vara ens i närheten. När personen gjort det stora misstaget att inte förstå ovannämnda punkter borde den åtminstone ha vett att bete sig som folk och inte som en feg usling. Men, nej. Var inte på särskilt bra humör resten av kvällen.
Bråkade med K om det hela på morgonen. Jobbigt.
Sen åkte jag in till Örebro för att träffa Jennie. Vi åkte hem till henne (ute på landet), tjatade på en klasskamrat om en låt och bytte om. Sen åkte vi in till Örebro igen och träffade lite kompisar till Jennie. Vi gick först till en bar och sedan till en nattklubb där vi drack goda drinkar och shots hela kvällen. Så mysigt att det fick mig att glömma allt annat för en stund.
Nu är jag på väg hem till Skara igen med en klump i magen och lite ångest inför framtiden.
tvättdag 2
Kl 2, i mitt kök, smått överförfriskad och med utuben på kom jag på att jag hade tvättid idag. Kl 7... Nu ska jag slänga in andra maskinen...
Så var det det där med gränser...
Hmmm... Somliga människor verkar inte känna av gränser. Somliga människor är jobbiga människor.
