Lördagen
Var i stan med Tessan. Shoppade lite, oops I did it again. Väldigt lustigt att jag åker till Stockholm för att shoppa på HM.... Efter att ha köat för att KOMMA IN på Systemet köpte vi en flaska rött och en vitt, sedan lunchade vi på Pizza Hut. Mums!!! Jessica fick följa med till HM där jag (som sagt) shoppade lite. Blev även kär i ett par plommonfärgade pumps med volanger. På Indiska hittade jag en Happy Elephant som jag ville ta med mig hem till Skara, men sen förstod jag att det var ju Indiska som blev happy, inte jag (250 spänn för en bit böjd plåt, pyttsan!). Sen åkte vi hem till Tessan, mötteupp med Marie (aka krammonstret) och Annelie. Underbar kväll som slutade med fem tjejjer och en katt i en säng. Mys.
Hemvändaren
Jag var på bra humör. Det är jag inte längre. Godnatt
Dagens middag
Efter att jag upptäckt att paprikan bara kostar 19 kr/kilo (sjukt billigt om man jämför med förra veckans 42,90) bestämde jag mig för att laga korvgryta. Det blev supergott! Allt blir supergott med lite öl i.
Suddigt på grund av värmen, sorry.
Min stackars tumme Den elaka burken Bordet blev fullt av plåster
Suddigt på grund av värmen, sorry.Men mitt i alltihop hände någonting. Tummen min fastnade i en konservburk och till följd av detta är nu min tumme blodig och inlindad i tre plåster.
Min stackars tumme Den elaka burken Bordet blev fullt av plåster
Historiens kortaste promenad
Gick runt kvarteret. Fick syn på en läskig karl som stod i skuggorna som började gå mot mig. Jag sprang hem. Nu tittar jag på 2 and a half men.
Skhils Nollesittning
I fredags var jag Bamse på Skhils nollesittning (tema tecknat). Vi hade riktigt roligt, drack på tok för mycket (whiskey?) och pratade sex på bussen hem. På lördagmorgonen mådde jag som jag förtjänade.
Historien om en väldigt svängig dag.
Idag hade jag en riktigt svängig dag, i ordets mest negativa betydelse. Först var jag glad, sen började allt krängla, vid tiotiden får jag reda på att jag har sånglektion senare under dagen, något jag är totalt oförberedd på, sedan vill bara INGENTING. Efter ett 30 minuters samtal med K (jag grät hela tiden) kändes det lite bättre. Sånglektionen gick sjukt bra och jag kom tillbaka in i studion med förnyad energi, till ingen nytta eftersom datorn fortfarande inte vill som jag. Plötsligt börjar den pitcha trumslag som INTE ska pitchas och bara vara allmänt taskig mot mig. Vid sjutiden bestämde jag mig för att gå hem och laga middag, halvvägs hem med kassarna i handen kommer jag på att jag glömt usb-minnet i datorn (sist det hände blev jag av med mit 16Gigsminne). Som tur var var några klasskamrater kvar i huset, och jag fick nyligen tillbaka min sticka av en snäll granne.
Slutet gott Sov gott
Slutet gott Sov gott
Det var kul igår
Jodå, det var det. Vi hade jättekul när vi dansade till Pandora och Michael Jackson. Det var lite trist att Linda gick eftersom (än mer trist) några inte kom in. Nu ska jag gå och hämta återstoden av mitt vin.
Dags för z
Nu ska jag gå och natta. Kommer nog ligga och läsa ett tag innan jag somnar. Nu ska jag bara se efter hur nästa vecka blir. När går tågen och vad kostar de?
Vad göra när han inget tycks höra?
Ja så är det nu, typ.
Till Dalarna
Åker hemifrån om 2 timmar. Ska ringa pojkvännen, måla naglarna och packa. Hjälp vad bråttom det blev!
På SU & vad som hände igår.
Lyckades ta mig iväg ia alla fall. Väl där var hela campus spöklikt tomt och tyst. Jag kom in till min föreläsning, 45 min sent men läraren var lika glad för det, och fick skriva av anteckningar av min snälla bänkgranne. Plötsligt pekar läraren på mig med hela handen och frågar mig vad jag ska skriva min B-uppsats om. Jag bara slängde ur mig det jag tänkt på (som jag funderat på att skippa) och fick sedan order om att absolut inte byta, bara försöka avgränsa mig ganska rejält. Jag ska försöka fixa det också nu i dagarna.
När jag drog in till Täby igår hade jag världens flyt, när jag stod och väntade på bussen ringde plötsligt Annelie och frågade om jag skulle hänga på till Täby. Praktiskt som tusan att få skjuts i stället, det går ju sjukt mycket fortare. Jag och Annelie hade ett gemensamt ärende, lämna tillbaka dumköp på Gina Tricot. Sedan fikade (Kevin lunchade) vi och drog sedan vidare till Musikbörsen där jag kollade gitarrer. Sedan lämnade vi av K i Maggan och Annelie hängde med hem till mig. Vi lagade sjukt god pastasås med kalkon, champinjoner och babyspenat med pasta. Det var mycket trevligt.
Nu ska jag göra en liten pengaöverföring för att kunna köpa en sablans plank-jävel.
När jag drog in till Täby igår hade jag världens flyt, när jag stod och väntade på bussen ringde plötsligt Annelie och frågade om jag skulle hänga på till Täby. Praktiskt som tusan att få skjuts i stället, det går ju sjukt mycket fortare. Jag och Annelie hade ett gemensamt ärende, lämna tillbaka dumköp på Gina Tricot. Sedan fikade (Kevin lunchade) vi och drog sedan vidare till Musikbörsen där jag kollade gitarrer. Sedan lämnade vi av K i Maggan och Annelie hängde med hem till mig. Vi lagade sjukt god pastasås med kalkon, champinjoner och babyspenat med pasta. Det var mycket trevligt.
Nu ska jag göra en liten pengaöverföring för att kunna köpa en sablans plank-jävel.
Shopping, tågresor, vampyrfilmer, jazzfestivaler och hemtentaskrivande
I torsdags var jag och shoppade med Therese. Hon gick hem med en jättesnygg vårjacka (från H&M herr, var annars hittar man fynden?), jag själv gick dessvärre hem tomhänt. På dansen brände jag foten mot golvet. -Två gånger, exakt samma punkt! Smärta!
På fredagen packade jag ihop mina grejor och styrde kosan mot Örebro. Några kilometer från målet fick dock tåget stanna i en halvtimme eftersom ett tåg framför fått något fel och nu blockerade infarten till Örebro. Jag hann i alla fall med bussen till Kävesta och började genast laga mat tillsammans med min käre pojkvän. Sedan kom en av klassikerna upp med Låt den rätte komma in, som vi och ca tio personer till kollade på. Sedan gick de flesta av oss ned till köket på undervåningen för att äta mumsig kladdkaka som två av jazzarna hade bakat tillsammans. Mumsigt som skjutsingen.
Dagen efter tog vi det lugnt på förmiddagen. Åt frukost och latade oss mest. Sedan åkte vi och ca femton andra glada musiker iväg till Linköping för att gå på Linköpings jazzfestival. I dörren var de elaka och tog hela biljetten (den ville man ju spara som minne :-/ ), men väl därinne var det så grymt att jag inte riktigt visste vad jag skulle ta mig till. Jag får nog ägna ett helt inlägg åt jazzfestivalen sen, så grymt var det. Jag hoppas att freak kitchen släpper sin spelning på skiva, så grymt var det.
På söndagen missade vi dyrbara timmar på morgonen då vi glömt att ställa fram klockan (jag vet att det där verkar ologiskt, men så var det i alla fall). K gick iväg för att repa inför deras melodifestival, och själv satte jag mig för att skriva min fantastiska uppsats om Stravinsky's symfoni i C. Jag assisterade även några klassiker som fixade dekorationer inför nämnda melodifestival. Klockan var halv nio när jag och Kev lyckades plocka i oss lite middag (jag lagade mycket god middag med halloumi). Sedan tittade vi på när en besatt gitarrist spelade tv-spel och sedan gick vi och lade oss.
I morse vaknade vi klockan fem, jag packade ihop min a grejor, vi gick till musikhuset och övade i någon timme och sedan gick vi till matsalen för att i all hast äta frukost. Sedan fick vi skynda iväg till bussen som tog mig till Örebro, varifrån jag tog tåget till Hallsberg för att byta till ett tåg mot Stockholm. Där lunchade jag med min mor och sedan hade jag föreläsning.
Det var min helg det. Någon annan som care to share?
Historien om det förra inläggets kategorisering
Ungefär som vattuskräck? borde egentligen ha publicerats under vardagspsykologi, då det antagligen bör sorteras som en kognitiv störning, men eftersom jag inte har den kategorin tillagd fick det bli vardagsfilosofi istället.
Nog sagt om den saken, nu har jag en examinationsuppgift värd ca 4 hp att skriva.
Ingen tid
Skriver ett inlägg imorrn kväll, jag har ärligt talat inte hunnit.
Historien om: var jag har varit de senaste dagarna.
Hade jättekul ihop med Emma och hennes kompisar från spanien i fredags kväll, men det roliga slutade abrupt då en högst otrevlig busschaufför bestämde sig för att sköta sitt jobb synnerligen dåligt.
Resten av helgen spenderade jag med min fina pojkvän (alltid lika mysigt). De sista timmarna var jag även med Sebastian, även om vi inte hade alltför roligt. Så, det var min helg.
Ni vill förmodligen inte veta vad jag har gjort idag, det involverar jazz....
Men jag har läst en högst upprörande artikel som jag ska skriva om alldeles strax.
Historien om busschauffören
En före detta vän till mig har en mamma som jobbar som busschaufför. Jag gillar inte att åka i hennes buss av följande anledningar:
1. Jag har aldrig riktigt gillat henne
2. Jag tror aldrig hon riktigt gillat mig
3. Jag kommer inte ihåg vad hon heter
4. Jag tror hon känner igen mig
5. Jag har inte talat med hennes son på väldigt länge, avsiktligt
6. Hon kör som en blådåre
Gissa två gånger vem som körde bussen hem idag.
1. Jag har aldrig riktigt gillat henne
2. Jag tror aldrig hon riktigt gillat mig
3. Jag kommer inte ihåg vad hon heter
4. Jag tror hon känner igen mig
5. Jag har inte talat med hennes son på väldigt länge, avsiktligt
6. Hon kör som en blådåre
Gissa två gånger vem som körde bussen hem idag.
Historien om: Igår morse när jag såg solen gå upp
Jag vet att det var lite korkat att inte kolla upp nattbussarna, men som van nattbussåkare trodde jag mig veta att sl aldrig flyttar runt nattbussarnas tider på sommaren, förutom just i år. Följdaktligen fick jag sitta själv på busstationen och vänta i en halvtimme medan jag såg solen gå upp och spegla sig i fönstren på Danderyds sjukhus. Bussen körde rakt mot solen, och det var nästan vackert nog att uppväga för den tråkiga halvtimmen. Dimman var över tre meter hög och det var jättevackert. Tidigar på kvällen hade vi varit på Göta källare och haft kul över någon drink och dansat oss svettiga på dansgolven. Så här kul hade vi då:
Historien om en kollegas "livs bästa sex"
" Äääh.. Jag e fan lite lebbrädd. Jag gillar inte när tjejjer pussar för mycket på mig." säger min kollega vid bordet i fikarummet under middagen på kvällspasset. "Fast jag har haft sex med en tjej, det var det bästa sexet jag någonsin haft!" tillägger hon sedan stolt. En kollega sätter i halsen och börjar hosta, en annan lyckas med nöd och näppe svälja colan, som hon nästan spottat ut över den hostande tjejjen, och börjar sedan skratta och fnittra hysteriskt.
Så kul kan man ha i fikarummet på en middagsrast på hemtjänsten i anslutning till ett äldreboende.
(Passet var i övrigt ett helvete eftersom larmet gick hela kvällen och vi alla fick jobba över, förutom hon som haft lebbsex för hon hade ett kortare pass)
Så kul kan man ha i fikarummet på en middagsrast på hemtjänsten i anslutning till ett äldreboende.
(Passet var i övrigt ett helvete eftersom larmet gick hela kvällen och vi alla fick jobba över, förutom hon som haft lebbsex för hon hade ett kortare pass)
Historien om: Marcus Schenkenberg, Guds schenk till kvinnorna.
Kom plötsligt att tänka på en rolig episod då jag och ett par vänner kollade på TV hemma hos mig för kanske ett år sedan. En kille i TV-serien såg så förbannat bekant ut, men ingen kunde komma på vem han påminde om.
'Ashton Kutcher!', utbrister Linda efter ett tag, vilket möts av missnöjda grymtningar från oss andra.
'Njaee.... jag vet inte riktigt jag, han ser ju lite ut som en Ken-docka, den här... Vem är det som ser ut som en Ken-docka?', säger Jessica tvekande.
'Marcus Shcenkenberg! ' utbrister vi båda.
Emma som dittills suttit tyst nickar och sägere att 'ja, det är det ju!'
Linda ser ut som ett stort frågetecken. Hon säger att det visst är Ashton Kutcher han är lik och erkänner utan omsvepelser att hon aldrig hört talas om denne "Schenkenberg".
Resten av kvällen vigs åt att utan några som helst framgångar försöka förklara för stackars Linda vem Sveriges mest kända manliga modell under 90-talet är. 'Men, han var ju ihop med Pamela Anderson!' , försöker vi, men Linda påpekar bara ännu mer envist att killen på TV ser ut som Ashton Kutcher och att Marcus aldrig existerat, han är något som vi alla hittat på, alternativt drömt i en kollektiv dröm någon gång.
Någon vecka senare försökte jag visa en bild på Schenkenberg på google. Linda fortsatte envist hävda att han inte var det minsta lik killen på tv. Och ett han säkert inte fanns på riktigt.
Sorry, Schenkan, du är visst inte så poppis längre. 
I turn to water, like a teardrop in your palm
Idag låg jag på en säng och snyftade till Roxettes It must have been love.
Det var sannerligen mitt livs tjejjigaste ögonblick.
Jag hoppas innerlligt att det inte sker igen.
Det var sannerligen mitt livs tjejjigaste ögonblick.
Jag hoppas innerlligt att det inte sker igen.
