När saknaden tar över
Ibland blir saknaden så där jobbigt stor. Så stor att den inte längre känns som en liten klump i bröstet, utan som en stor växande vakuumbubbla som inte längre ryms i ens kropp.
Ibland saknar man en gammal vän. I bland saknar man sina bästa vänner som är långt borta. Ibland saknar man sin syster så mycket att gråten sprutar och snoret rinner (det sista kanske mest beror på att man är förkyld). Ibland saknar man en person som man aldrig ens förstod vad man hade för relation till. Ibland saknar man att vara barn.
Ibland saknar man vänster strumpa. Ibland saknar man sig själv.
Kommentarer
Postat av: Linda
Tell me about it... Jag vet vad du menar :(
Ibland saknar man den där stenen utanför huset, bara för att det är just DEN stenen... Ibland saknar man helt enkelt "hem".
Trackback
