CA88times12

En stor nackdel med filmmusikkursen som jag tog förra terminen är att jag efter den inte kan titta på film på samma sätt längre. Jag vet inte om det någonsin kommer att släppa, men jag tänker igenom musiken på ett helt stört sätt som jag tidigare inte ens visste var möjligt. Ibland är det en nackdel, jag kan inte bara titta som alla andra, men ibland känns det som en stor fördel, jag får på så många sätt ut så mycket mer av filmerna. Det gäller bara att inte haka upp sig. Ibland gör jag det, när något är så snyggt gjort att jag inte märker det vill jag spola tillbaka för att hitta initiationspunkten hos en musikalisk rörelse för att bättre förstå den. Det går ju inte riktigt alltid att göra, när det är en film som går på TV, bio eller när jag tittar ihop med någon annan, jag kan förstå hur det kan vara irriterande för andra att jag envisas med att spola fram och tillbaka.

För er som inte sett I Robot, se den! Både för filmen som sådan och för musikens skull. Och har ni inte läst boken, läs den också, om ni kollar på mina listor (ett projekt från förra året) så kommer ni se att den ligger på top tio av alla böcker jag har läst.