Som en härlig sommardag

När jag tittar ut genom fönstret ser det ut som efter ett härligt sommarregn, som om det snart skulle spricka upp och till kvällen är det solsken och ljummet. När jag kollar på termometern ser det ut som det gjorde under stora delar av den gågna vintern. Gud så trist väder. Ush, o så blåser det också! Jag får klä på mig flera lager idag.
Sitter och lyssnar på musik. Var med i en Sifo-undersökning igår. Gud så tråkiga de är. Man tror att man ska smälla av. Suck. Ska dra på mig min nya fina korallfärgade top från topshop. Då blir jag kanske lite gladare.
Jag saknar den gamla tiden. När allt var svart och vitt. Nu är allt bara grått. Inte en snygg antracitgrå, utan solkig grå som urtvättade kläder som från början var svart eller vita och nu sakta närmar sig varandra i kolör.
Jag minns den gamla tiden. fast jag minns den säkert inte riktigt. Jag minns säkret bra de bra stunderna. Hur kunde jag lära känna en person så att det efter en månad kändes som om vi alltid kännt varandra. För att sedan plötsligt kännnas som om vi aldrig kännt varandra, men ändå kunde såra varandra precis så som man bara kan bli sårad av någon som verkligen känner en, som man verkligen bryr sig om

Maybe I'm the one, Maybe I'm the one
who is a schitzofrenic psycho

Länge sen jag lyssnade på det här bandet. Jag har kvar skivan någonstans Tycker fortfarande om stilen. Postgrunge när den är riktigt röjjig. När den är som om grungen aldrig dog. Aldrig dog

Everything's so blurry and everyine's so fake
And everybody's empty and everything is so messed up

Jäkligt skickligt att få fram så mycket i låtens första två rader.
Beröm för det

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0