CA88times12

Universitetsbesöket började klockrent, plånboken låg kvar hemma, så Jessica fick låna de 15 kronor jag behövde till juicen på statoil. Pinsamt, pinsamt.. Sen träffade vi Mimmi som visade sig vara oumbärlig när vi skulle gå omkring på campus Frescati. Jag blev måttligt road av damerna vid Reklam & PR. De satt och pratade sinsemellan och tycktes otroligt ointresserade av att tala med potesiella studenter. När en tjej försökte fråga om broschyrer ignorerade de henne totalt tills dess att hon lutade sig fram såpass att hon hade sitt huvud ca 30 centimeter från den ena av damerna och talade med oartigt hög volym. Snacka om att göra dålig reklam för sig själva!
Vid musikvetenskapen stod den mest sympatiska musikprofessorn. Han var precis som alla andra akademiska musiker helt insnöad, och ett stort fan av beatels. Jag slår vad om att han har ett jazzband på fritiden! Jag fick hans mailadress och ska skicka iväg ett mail imorrn tänkte jag. Jag känner mig faktiskt ännu mer taggad att studera efter den här dagen.
Studieinformationsdisken får dock ett gigantiskt minus. Token som satt där lurade iväg oss till tionde våningen i hus D. När vi kom till våning fem upptäckte vi att det sedan var låst och vi följdaktligen inte kunde ta oss till våning tio. Sedan upptäckte vi att den linje vi skulle finna på våning 10, hus D fanns representerade bland borden på våning 3! Helt galet!!!
När jag och Mimmi tog oss över till Geovetenskapens hus blev jag så underbart positivt överraskad. Södra huset ser ju till stor del ut som isoleringsavdelningen på ett mentalsjukhus, så detta hus kändes som en fröjd i jämförelse (my god, jag talar som en 60-årig bibliotikarie!). Här var det mycket mindre folk och alla som var där för att informera kändes mycket mer engagerade att hjälpa till och just det, informera. Killen som hjälpte mig på geologivetenskapen ska ha extra credd. I fem minuter stod han och två studievägledare och diskuterade för att kunna svara på mina frågor. Och svaret levererades med ett varmt leende och lite extra information om kursen jag frågat om. Serviceminded kallas det med tråkiga ord, utrotningshotad trevlighet kallar jag det.
Efter allt runtspringande på Universitet begav vi oss till Gamla stan. Tanken var att vi skulle fika på kaffekoppen, men det blev inte riktigt så... Det hela slutade med att jag och Loll tog varsin focaccia och cappuccino på caféet med samma namn. Utan Jessica och Mimmi som åkte åt motsatt håll fr att käka falafel. Vi hade vissa kommunikationsproblem där. Jag och Loll blev lite småsura. Speciellt när Jessica la på i örat på Loll. Fy.... Fy på Jessica...
Till slut kom vi hem i alla fall. Nu börjar House, och när House börjar är det House som gäller!